Oskar Söderströms blogg

Ännu en dag i Admores tjänst är till enda! en fylld av möten med nya och bekanta ansikten. Det är nog det jag älskar mest med det här jobbet, inte bara att göra affärer, utan att träffa människor som man skapar något tillsammans med.

Efter 33 årssträcket har jag smått börjat analysera, vad är egentligen livskvalité för mig? Jag tror samhället och alla dess grupper målar upp olika generella mallar för detta, vissa tänker bara på pengar andra bara på att pengar är dåligt osv osv. Men jag tror att alla har en individuell form av livskvalité. För mig har det alltid varit utveckligen i fokus. Efter 8 år i Stockholm och efter att i efterhand ha bedömt mig själv och mina handlingar så är det bara att konstatera. När jag väl nått kritisk massa och min utvecklingstopp på en arbetsplats så har intresset börjat dala, trots att det är då man i regel får mest i lön, iaf om man som jag valt rollen som säljare. Men utmaningen finns inte där, jag är inte 50 år och vill inte göra det allt för bekvämt för mig.

En annan sak som jag märkt är att jag älskar att se fram emot saker, samtidigt som jag älskar spontanitet. Därför har jag försökt att ha en del luckor helt oplanerade i kalendern men också en del planerade. Man tenderar, med undantag för en del resor, att bara att lägga in tandläkarbesök och annat skit (får man skriva skit i Qrek bloggen?) i kalendern, inte så roligt att se fram emot kanske. long story short, har du inget roligt planerat så har du inte heller något roligt att se fra emot. 

Så det jag kanske vill säga med allt ovan dravel är att kanske just du kan se till att jaga din livskvalité kanske redan ikväll! 

Och glöm inte, 10x3 års erfarenhet är mer än 1x30.

trevlig afton! 

Hej! 

Oskar Söderström heter jag och arbetar på Admore Media, jag tog tacksamt emot hedersuppdraget att gästblogga denna vecka, tack Q-rek! 

Idag är det svårt att inte ryckas med av vår omgivning, jag pratar för en gångs skull inte om massmedias gåsmatning av saker vi ska tycka eller bli rädda för utan om naturen. Ja eller så mycket av naturen man nu kan uppleva när man arbetar mitt i Stockholm och omger sig av, visst... faschionabel, men likväl betong. Något har hänt sista dagarna, man märker tydligt att det blivit ljusare. Jag har aldrig varit rädd för de olika årstiderna, jag älskar en dos av vinter och kyla varje år, man kan jämföra det med att alla skeden i livet och åldrar har sin charm. Och jag vill nästan gå så långt att säga att mycket av Svensk design, uppfinningsrikedom, musik och författarskap har sprungit ur vår inspiration av naturen och dess olika årstider, men det jag mest som inflyttad skåning saknar är ljuset. 

Det är därför jag idag blir så glad av att blicka ut och mötas av ett upplyst Norra latin, det känns inte bara som att naturen håller på att vakna utan också vi. Ibland märker man inte att man sovit förrens man har vaknat, och lite så känner jag idag. 

Vi hörs imorgon! 

/Oskar